I've got more shoes than I deserve
Gårdagen eskalerade i en härlig panikångestattack ungefär vid gamla stan. Sen vet jag inte riktigt vad jag gjorde i en timme ungefär. Jag ringde exet iallafall, han jobbade men han hade mig i luren hela tiden och sa "andas älskling andas". Egentligen ville jag åka hem, men eftersom jag inte har något hem blev det öl som bestämt. Öl plus cigaretter tog ner mig på jorden och det slutade tillfälligt att knaka i alla fogar. Hannes fyllde ju år och vi åt upp alla hans chokladpraliner. Fnitter fnitter och så låtsades vi att allt var som vanligt. Men sen på bussen hem kom det tillbaka så jag åkte hem till exet, han gav mig thé (med mjölk) och höll om mig och lät mig skrika mig till sömns. Idag har jag ringt psyk. Känner mig som en sönderslagen gammal favoritmugg. Behöver lim.
Jag hatar 3-dagarsregeln, jag vill ha passion. Och imorgon, på dag 3, ska jag be om det.
1 kommentar:
livet är ett sånt odjur ibland.
Skicka en kommentar