torsdag, januari 18, 2007

Stressen ni vet, att göra allt rätt, att göra allt nu, att bli bäst, att nå längst

Det känns som jag stannat upp en millisekund framför en tjock tegelvägg och jag vet att jag närsomhelst kommer smälla rakt in med ansiktet rakt in i den tjocka tegelväggen och min näsa kommer tryckas in i ansiktet och benbitarna kommer att perforera min hjärnhinna och jag kommer ha näsbensbitar i hjärnan. Alldeles strax, närsomhelst, nu snart. Det kommer att göra så jävla ont, jag vill inte, men jag tror att jag måste, jag behöver *PANGPANG* vakna till liv.

3 kommentarer:

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Unknown sa...

Jag säger bara: http://www.cainer.com/
Den enda vägledning som behövs när det är KRIS.
Trust me.

ania sa...

aaw sötnos... :/