söndag, juli 01, 2007

Jag är Chanel, han är flanell

Fotbollaren var här i Stockholm ikväll och spelade, fick just ett sms, men det är för sent, han är redan på väg hem. Fan också, jag skulle verkligen behövt ha honom här över natten, om än bara några timmar. Jag har inte sovit själv på snart tre veckor och idag är det söndag och jag skulle verkligen behöva någon bara någon, fast helst inte bara någon jag skulle vilja ha NÅGON BRA men just nu finns det ingen sådär bra och jag vet redan nu fast jag fortfarande är på videon att jag kommer ligga där i sängen ikväll och det kommer va mörkt och jag kommer va ledsen och känna mig jätteliten.

Jag träffar mitt ex. Vi har träffats typ varje dag rätt länge nu, det känns bra men oh så dåligt. Igår slog det mig plötsligt att snart kommer vi bli tvungna att välja. Välja varandra eller välja bort. Jag har valt bort honom så många gånger förut, det känns alltid rätt i huvudet men alltid fel i magen. Jag trodde jag skulle sluta älska honom, jag trodde verkligen det, jag trodde bara att vi behövde tid. Men allt är som vanligt när vi ses, vi är varandras andra hälft, vi är yin och yang, vi är bonnie and clyde. Och ändå, det går så snabbt, så dåliga sidor hos mig kommer fram, jag blir svartsjuk, jag blir kontrollerande, jag blir elak. Och han, jag kan inte lita på honom, det är hela tiden issues. Jag tror tror tror och hoppas och så blir jag djupt besviken var tredje dag. Exakt som med min pappa. Jag vill inte ha mönster. Jag måste avsluta, jag måste, för han är alko och jag tror inte han vill sluta supa, tror han vill fortsätta vara 19 ett bra tag till och jag, jag vill inte ha det där, men jag vill ha honom för jag vet inget annat hemma.

Eller så behöver klockan bara slå tolv och sen är det måndag igen.

2 kommentarer:

mkt anton sa...

hade det inte varit för dina två hundar hade ja ju föreslagit att du skaffat ett husdjur ist. men nu får jag istället föreslå att du lämnar landet!

Vin, Stil och Gospel sa...

Att välja bort någon som man älskar är sjukt.