Ingen rubrik är värdig nog
Detta är så nära man kan komma utseendemässig perfektion. Jag får svindel av att titta på bilden och det är sant.
Melodifestivalen idag va inget vidare, ingen Regina, ingen Anne-Lie. Alla va så "seriösa" och "bra".
Nu ska jag försöka plugga lite, det är faktiskt student som är mitt epitet just nu även fast jag gör allt för att förtränga det. 3 månaders fylla, jag tackar för mig. Nu checkar jag ut och på tisdag flyttar jag in. All ledig tid närmaste veckorna kommer gå till måla, borra, släpa, flytta, fila, sortera, hänga.
6 kommentarer:
hej anttila,
tennispojken.
jag har hett skvaller om den mannen.
Hej Stelly
Det är jag som är Gästboksterapeuten. Jag följer en blogg under en tid och analyserar sedan vad bloggaren behöver för coaching. Jag är snäll. Jag är hemlighetsfull. Jag coachar bara de som jag tycker om.
När jag tänker på dig tänker jag på motsatsförhållanden. Du är moderlig och behövande. Du är modig och rädd. Kärleksfull och giftig. Utelämnande och har stark integritet. Jag fick en bild i huvudet när jag började tänka på dig; King Kong som håller den i jämförelse pyttelilla tillfångatagna kvinnan i sin stora hand! Jag tänker att det är du, både den starka urkraften och det sårbara. Dessa motsatser kan vara en styrka om du är medveten om det, du har tillgång till ett brett register. Men det kluvna kan nog vara jobbigt när du är i kris, du har beskrivit hur du försöker bryta ett destruktivt mönster i ditt liv. Jag kan tänka mig att det då känns kaotiskt.
Jag tror också det finns ett glapp mellan förnuft och känsla, du har ett skarpt intellekt, du fattar varför saker är som de är och hur du bör göra men du är samtidigt en utpräglad känslomänniska som handlar utifrån dina känslor. Och då är det jobbigare när saker blir fel för du vet ju precis hur du bör göra och du vet att andra vet det. Dessutom tar dragkampen energi.
Jag vill coacha dig i hur du ska möta återfall i destruktivitet. Du ska inte döma dig för hårt eller gå runt och älta utan istället ägna dig åt damage control.Se det som att du utkämpar ett krig, dina trupper kommer att råka på hårt motstånd och dina soldater skadas, men du kommer vinna den stora striden i slutänden om du kämpar på. För att inte de små bakslagen ska bli så tunga ska du så snart du inser att det blivit fel stanna upp. Du ska pausa och se över strategin och fråga dig ”vad behöver mina soldater/jag just nu? sova? mat? tid för sig själva? säga ifrån? ta en annan väg? hur kan jag begränsa skadorna?”. Det behöver inte vara stora saker utan vad som just i stunden kan göra att du mår bättre. Du tar kontroll, är konstruktiv och kommer till slut att undvika återfall eftersom du damage controlar innan de händer.
Och sen får jag en tanke om att du ska ha en målbild, av din drömfamilj; typ du, snäll kille, din hund, liten stellybebis eller hur du vill ha det, ni är ute på ett fält och går en solig vinterdag, du är harmonisk och lycklig.
Stella betyder ju stjärna på italienska och du ska hitta din egen stjärnbild att följa.
Med vänlig hälsning!
/Gästboksterapeuten
söt! vem är hon?!
Men gud. Jag vill också ha en coach!
åååh vad fiiin! gud vad härligt
så bra liksom
Skicka en kommentar